|
Inbjudna proffsföredrag:
Europas vej mod stjernerne - fremtidsperspektiver for europæisk astronomiClaus Madsen Seniorrådgiver i ESO Foredraget vil beskrive udviklingen af europæisk astronomi frem mod den nuværende position som førende i verden og præsentere de store europæiske projekter indenfor jordbaseret astronomi, som i øjeblikket er under planlægning og som kan forventes realiseret i løbet af det kommende årti. Föredraget är även öppet för museets besökare – men bara i mån av plats och för en extra kostnad; 40:- sek per museibesökare. Universums mörker
Jesper Sollerman Albanova, Stockholms Universitet och DARK Cosmology Center, Niels Bohr Institutet, Köpenhamns universitet.
Tycho och Galileo öppnade dörren för en ny världsbild. Nya observationer tvingar även dagens kosmologer till nytänkande. Jesper Sollerman berättar om de supernovaobservationer som visar att universums expansionshastighet hela tiden ökar. Betyder detta att vår bild av universum måste revideras? Föredraget är även öppet för museets besökare – men bara i mån av plats och för en extra kostnad; 40:- sek per museibesökare. Fler än 300 planetsystem – är vi ensamma?
Professor Arne Ardeberg Lunds universitet
Idag känner vi till omkring 300 planetsystem. Nya planetsystem upptäcks fortlöpande. Totalt torde vår egen galax, Vintergatan, innehålla miljarder planetsystem. Vi har redan i några av de nu kända planetsystemen kunnat identifiera planeter, vilka uppvisar avsevärda likheter med jorden. För dessa har vi börjat undersöka, i vilken mån de erbjuder förutsättningar för liv liknande vårt. Bland annat för detta ändamål konstruerar vi nu ytterst stora teleskop, vilka skall ge bilder med en skärpa av rekordkvalitet. Är vi ensamma? Om ej, kan vi kommunicera? Deltag i en mycket speciell diskussion. Föredraget är även öppet för museets besökare – men bara i mån av plats och för en extra kostnad; 40:- sek per museibesökare. Inbjudna amatörföredrag under lördagen:
Blir det stjärnklart i kväll?Anders Wettergen, Norrköping Tankar kring amatörastronomi och meteorologi. Hur man tolkar himlen och väderprognoser. Fjernobservation via internettet Hans Slotsbo, Brorfeldes Vennekreds Internettet byder på hurtig og nem adgang til udlejningsteleskoper over hele kloden. Det kan vi som amatørastronomer udnytte til at få adgang til at observere på næsten alle tider af døgnet, og i tilgift får vi adgang til dele af himmelhvælvet, som vi normalt ikke har adgang til. Foredraget beskriver disse muligheder og der vi måske blive lejlighed til at afprøve fjernobservationer i praksis via et observatorium i New Mexico. CCD-observationer med stora teleskop Lars Hermansson, Uppsala Uppsala AmatörAstronomer använder ett hemmabyggt 45 Newtonteleskop för fotografering av stjärnhimlen. Både CCD-kamera och mellanformatsfilm kan användas i separata foci för långa guidade exponeringar. Vi får se exempel på hur teleskopet används, både för att ta vackra bilder och för mer vetenskapliga ändamål, till exempel uppföljning och fotometri av svenska supernovaupptäckter. Spektroskopi for amatørastronomer Jørgen Albertsen, Astronomisk Forening for Køge Bugt Jørgen har selv bygget fire spektrografer med gamle fotolinser, gitre, et CCD-kamera og diverse byggematerialer. Med sådanne spektrografer har han optaget spektre fra stjerner med styrker større end 13. magnitude, planetariske tåger, kometer, Solen mv. Interessante eksempler er den klareste kvasar, 3C273, hvor man ser rødforskydningen, og røde kæmpestjerner, som viser ufatteligt detaljerede og spændende absorptionslinier fra molekyler i stjerneatmosfæren. Visuella variabelobservationer Christopher Allen, Färjestaden
En av Sveriges mest aktiva variabelobservatörer berättar om dessa spännande objekt som kan få vem som helst att bli fast vid teleskopet varje klar natt. En uppsjö av intressanta variabler finns att följa för den dedikerade amatören. Vi får veta hur man utför visuella ljusstyrkeskattningar, vilka möjligheter och fallgropar som finns, men även vilka möjligheter som finns med CCD-kameror. Stjernehimlen i august 2009
Allan Reib, Nordsjællands astronomiforening (NOVA)
Stjernehimlen her i slutningen af august 2009 byder på en tiltagende måne, Jupiter er fremme på aften - og nattehimlen, Mars og Venus ses fter midnat. Også Uranus kan med lidt held spores med en 7X50 håndkikkert. Foredraget omhandler de mest iøjnefaldende stjernebilleder og klareste stjerner, som er fremme ved 22 tiden i sensommeren og set fra Skandinavien. Planetarieprogrammet "Stellarium" bliver anvendt, og der vises PowerPoints.
|